En budgivning kan ibland likna ett korthus – särskilt när tempot är högt och flera parter är inblandade. I en hetsig situation kan en enda budgivares avhopp få hela affären att vackla. Därför arbetar jag medvetet med något jag kallar för att ankra budgivningen.
Det handlar om att skapa trygghet, stabilitet och transparens – både för säljaren och spekulanterna.
Men vad innebär det att ankra en budgivning? När en spekulant meddelar att de inte kommer lägga fler bud, säger jag inte bara:
”Okej, tack för din medverkan.”
Istället ställer jag en följdfråga:
”Vilket skulle varit ditt sista bud – om du hade fått chansen att lägga ett till?”
Ibland har de redan nått sin maxnivå, men lika ofta fångar frågan ett seriöst men outtalat bud – ett bud som nu blir deras faktiska slutbud, även om det inte hann läggas innan budgivningen drog iväg.
Varför gör jag det? För säljarens skull, såklart. Om den högsta budgivaren plötsligt ångrar sig eller inte kan fullfölja affären, har vi ett konkret (högre) bud att falla tillbaka på (än annars utan ankring). Det ger en tryggare position än att behöva börja om – eller att hela processen kantrar och tappar förtroende.
Men också för spekulanternas skull. Att bli bortspelad i en budgivning kan kännas tufft – särskilt när det går snabbt och man inte riktigt hann visa sitt fulla intresse. Genom att få uttrycka sitt maxbud, även om det inte är högst, behandlas varje spekulant med respekt.
Det gör att fler står kvar mentalt i processen – och ibland återvänder de. I vissa fall leder det dessutom till fördelaktigare villkor för säljaren, som exempelvis flexibelt tillträde, kortare villkorstid eller att köparen inte kräver flyttstädning. Sådana detaljer och fler kan i praktiken uppfattas som en värdehöjning – även om budbeloppet är lägre.
Genom att hjälpa en spekulant att förfina sitt sista möjliga bud – i kronor eller villkor – uppfyller jag mitt ansvar att ta tillvara på samtliga tilltänkta köpares intressen, in i det sista. Det gynnar affären, tryggheten – och i slutändan också säljaren.
Och jag gör det för hela affärens skull. Ett sista bud fungerar som ett psykologiskt ankare. Det skapar struktur och förhindrar att budgivningen tappar fart eller drabbas av osäkerhet. Det höjer ofta lägstanivån – och därmed också slutpriset.
Ett exempel från verkligheten: Föreställ dig en budgivning med fyra spekulanter. Två av dem budar snabbt upp priset, medan två andra stannar av. Om de senare två helt försvinner från processen – och en av de högsta plötsligt hoppar av – riskerar vi att tappa hela affären.
Men om jag redan har dokumenterat deras (på riktigt) sista bud, finns det något konkret att arbeta vidare med. Ingen behöver börja om från noll.
Att ankra en budgivning är alltså inte en taktik för att pressa. Det är ett professionellt verktyg för att göra budgivningen mer hållbar, mer rättvis och mer lönsam – för alla parter. Det bygger tillit och ökar chanserna att affären faktiskt går i mål.
Det är därför jag ankrar.
David Romell
Fastighetsmäklare/kontorsansvarig
Wallenstedt Fastighetsmäkleri – Örebro
Sälja? 👉Läs min säljguide, eller 👉boka en kostnadsfri genomgång. Du bestämmer takten – jag visar vägen.
